Frågan om man vågar byta djurförsäkringsbolag dyker ofta upp i olika sammanhang. Ibland kanske man vill byta för att man tycker att priset är för högt. Andra gånger beror det på en upplevelse, kanske till följd av en skadereglering eller något som försäkringsbolaget står för, som man själv inte gör.
Men så påpekar någon: vågar du verkligen byta djurförsäkringsbolag? Och så ställer man sig frågan: ja, varför skulle jag inte våga? Du har kanske både bytt bil- och hemförsäkring genom åren. Varför skulle du inte våga byta djurförsäkringsbolag?
Det finns i huvudsak två fallgropar
Reservationer för tidigare kända sjukdomar och skador
Ett vanligt missförstånd är att man får ersättning för allt som inte är ett uttryckligt undantag i försäkringen. Om man har ett djur som exempelvis haft en sjukdom eller skada, så ska man förstås tala om det om man byter försäkringsbolag. Det som händer då är att man i regel får någon form av uttryckligt undantag (reservation) för följder och komplikationer av det man vårdat djuret för tidigare. Det kan ju trots allt vara värt det, och man upplever som kund att man är ganska trygg och kan förutse vad den nya försäkringen kommer ersätta och inte.
Har man inte talat om dessa vid bytet till det nya försäkringsbolaget, så riskerar man att både få nedsatt försäkringsersättning och en reservation på sin försäkring.
En utmaning är dock att dessa så kallade reservationer är väldigt brett skrivna. De undantar inte bara just den sjukdom med följder som djuret bevisligen har behandlats för. De undantar även allt möjligt som skulle kunna vara relaterat till samma kroppsdel eller kroppsfunktion. I vissa fall kan reservationerna vara så allmänt beskrivna att det som finns kvar att få ersättning för i princip inte är något alls.
Bolagen kan även undanta mer än så
Inom djurförsäkring så är det kutym att det första bolagets bara ersätter kostnader som inträffar under försäkringstiden. Med försäkringstiden menar man under den period som försäkringen är gällande och betald. Bolagen ersätter inte kostnader för skador på djuret om kostnaden uppstår efter att försäkringen är avslutad. Det spelar ingen roll att händelsen som lett till kostnaden inträffade under försäkringstiden.
Det kan jämföras med exempelvis andra sakförsäkringar, som i regel inte fungerar på samma sätt. Där kan en skada visserligen visa sig efter att försäkringen är avslutad hos Bolag 1 och försäkringstagaren har bytt bolag till Bolag 2, men Bolag 1 kommer ta ansvar både för att ersätta skadan och även andra följdskador som beror på samma orsak, handling eller händelse, om den bevisligen inträffat under tiden du hade din försäkring där.
Tvärt om är det alltså i djurförsäkringarnas värld. Där tar ansvaret hos Bolag 1 slut när försäkringen hos dem sägs upp, helt enkelt. Och Bolag 2 kommer bara ersätta kostnader som beror på helt nytillkomna besvär, det vill säga sådant som har sin medicinska grund i något som sker först efter att din försäkringstid börjar ticka på hos dem. Det kallas för att bolagen gör undantag för sjukdomar och skador som förelegat. Det spelar ingen roll att du själv inte känt till sjukdomarna eller skadorna. Enligt villkoren är det veterinärmedicinsk expertis som ska ligga till grund för hur man bedömer, när man avgör om en sjukdom eller skada har förelegat.
Det här skapar en så kallad inlåsningseffekt. Du får inte ersättning för sjukdomar och skador från Bolag 1, eftersom deras ansvar upphör när försäkringen är uppsagd. Och du får inte heller ersättning från Bolag 2, eftersom de inte ersätter skador och sjukdomar som förelegat, d.v.s veterinärmedicinskt anses ha påbörjats innan deras ansvar tickar igång.
Vad kan man göra åt inlåsningseffekten?
Några bolag har börjat luckra upp den hårda inlåsningen på marknaden, som blir effekten av att ingen vågar byta djurförsäkringsbolag. Såvitt känt för mig var Svedea först ut med så kallad ”fri flytträtt”, dock med förbehållet att djuret ska ha varit behandlingsfritt under 180 dagar innan flytten och inte heller ha blivit diagnosticerad med en kronisk sjukdom eller skada. Även ManyPets marknadsför sig med flytträtt, inklusive kroniska besvär, men under förutsättning att djuret varit behandlingsfritt i två år innan flytten. Man kan dock teckna en tilläggsförsäkring hos dem för att få ersättning för tidigare besvär upp till 7 000 kronor per år, under förutsättning att djuret varit behandlingsfritt tre månader innan tillägget startar. Det är relativt förutsebara och tydliga villkor.
Några andra bolag har också beskrivit att man erbjuder fri flytträtt, men det är otydligt vad som gäller när man läser villkoren. Jag väljer därför att inte nämna dem här.
Alternativ för djurförsäkringsbolagen
Ett alternativ skulle kunna vara att fler bolag tillämpar visandedag som grund för när en sjukdom eller skada ska anses ha inträffat. Inom personförsäkring pratar man om visandedag när den första vårdkontakten söks. Man utgår alltså inte från att man ska leta efter symtom och samband i journaler för att ta reda på när en sjukdom eller skada rent medicinskt har påbörjats. Istället kan man hämta in journaler om vård sökts nära inpå att den nya försäkringen tecknats, bara för se att kunden faktiskt inte sökt vård tidigare och därmed skulle ha lämnat oriktiga uppgifter vid införsäkringstillfället.
Inom personförsäkring tillämpar man också i regel ett högre krav på vilken typ av samband som en tidigare sjukdom eller skada har med en nytillkommen kostnad. Man sätter normalt sett inte breda reservationer i försäkringen, så som djurförsäkringsbolagen tycks göra. En reservation efter att djuret varit sjukt i magvirus som inträffat före försäkringen tecknats kan exempelvis lyda ”försäkringen ersätter inte mag- och tarmsjukdomar med komplikationer eller andra följder därav”. Det undantaget är väldigt brett och allmänt beskrivet, och begränsar mycket mer än faktiska nytillkomna besvär i mage och tarm som är helt orelaterade till det magvirus som var skälet till reservationen. Om en person har haft exempelvis ett uttalat besvär med magen, så sätts motsvarande undantag kopplat specifikt till det besväret och faktiska medicinska komplikationer och följder av den.
Med tillämpande av visandedag som grund för när en skada ska anses ha inträffat, och specifika och tydliga reservationer, skulle vi komma ett steg närmare att bryta loss kundernas inlåsning på marknaden. Det skulle innebära att kunder får en mer förutsebar risk för vad som kommer att ersättas och inte, om de vill byta försäkringsbolag för sitt djur. Om fler vågade byta djursförsäkringsbolag, så skulle vi få en bättre konkurrens på hela djurförsäkringsmarknaden.
Så vågar man byta djurförsäkring?
Många bolag avråder i dagsläget från att byta djurförsäkringsbolag, även om möjligheten att byta finns. Det beror just på oförutsebarheten, både för rådgivaren och för kunden. Ingen vill inte lämna några garantier och det är förståeligt. Inte heller försäkringsbolagens rådgivare vill hamna i situationen att ha ”lockat” över någon som sedermera inte får ersättning för sina kostnader.
Innan vi ser en förändring på djurförsäkringsmarknaden har vi ett nuläge som gör det otydligt och oförutsebart att byta försäkring i många fall. Som försäkringstagare bör man därför noggrant avväga riskerna innan man byter djurförsäkringsbolag för sitt djur. Vad är det egentligen som gör att man vill byta? Är gräset på riktigt grönare på andra sidan? Kan man leva med risken att sådant som förelegat inte kommer ersättas, även om man själv inte vet vad som riskerar att ha förelegat?